Har ett nytt intresse som har dykt upp från ca. ingenstans!!! Eftersom testosteronet  har legat som en tjock Londondimma över mina uppväxtår har jag alltid tyckt att blommor och trädgårdar etc etc varit SUPERTÖNTIGT. Så dumt! Det enda supertöntiga var mina förutfattade meningar, barn! Idag skulle jag nämligen lista det bland topp tre samtalsämnen någonsin, efter Phil Spectors frisyr (nu superledsen!) och Henrik Kruusval.

Företaget jag jobbar på, min älskade arbetsplats med världens bästa kollegor, har gått i konkurs. Ska inte gräva ner mig mer i det (i alla fall inte i det offentliga),  men första dagen kontoret var stängt klev jag upp klockan 06.45, gick ut med hundarna i en timme, käkade frukost och duschade… innan jag satt och trummade fingrarna mot köksbordet med stirrig blick medan nackmusklerna pulserade av otålighet. Sedan flög jag upp från stolen, slet i förbifarten till mig något från diskbänken, och marscherade i rask takt in i sovrummet.

”MÅSTE du verkligen hålla på med det där just precis NU?!” fräste Snorre, när jag stod en halvmeter ifrån hans nyvakna, förvirrade (ärligt talat ilskna) lilla huvud och gav alla blommorna på fönsterbrädet 25 snabba duschar var med blomsprutan. Fss fsss fsss fsss fss fsss FSS FSSS FSSS FSSS FSSSSSSSSS!

Sedan dess har jag planterat passionsfrukt, kiwi, physalis, äpple och avokado, och näst på tur är ananas, citron och apelsin. Så ja, det kanske inte handlar så mycket om mognad/naturfascination/livskris/inre stil som att jag är pekish between snacks, men ändå. Man skulle nog utan överdrift kunna säga att hela mitt liv kretsar kring dessa plantor just nu. Ca tjugo gånger om dagen ska det sprayas, mätas, pillas i jorden,  titta upp med gråtmilda ögon på Snorre och med darrande underläpp säga ”Om någonting skulle hända mig–”, vrida krukorna mot solen, skicka spännande bildföljetonger till släktingar (som generellt har svårare att bryta banden än vänner, ett bra tips från er guide i alienationens djungel), och döpas. Har iofs bara namngett en blomma  än så länge, och jag är rädd att jag satte ribban lite väl högt med Han Soloros.

Snälla låt mig flytta till ett hus med enorm trädgård och en brukshundklubb runt hörnet och gärna med havsutsikt men inte dyrt amen. PS jag är arbetslös just nu men jag vill gärna låna pengar ändå. PS2 vill inte behöva klippa den enorma trädgården.