HAHAHAAA!!! Jadu.

Publikt åtlöje i ovanligt stor utsträckning väntar på fredag, vilket borde vara motivation nog att kamma sig en aning men TYDLIGEN INTE. Igår frågade Snorre varför jag var så O-TRO-LIGT otrevlig och sur när jag kom hem, och jag sa att det berodde på att jag var så less på att kliva upp åtta, gå hemifrån klockan nio, komma hem tolv timmar senare, gå ut med hundarna, handla, laga mat, i bästa fall se ett avsnitt av någon serie utan att somna i soffan (i värsta fall diska), och sedan gå och lägga mig. Att aldrig ha någon fritid. Att mitt magnum opus som jag har skrivit på i fyra(!!!) år nu fortfarande inte är färdigt.

Men sanningen var mycket ovärdigare än så – Coop hade inga färdigpoppade popcorn! Jag stövlade omkring mellan chipshyllorna i säkert en halvtimme, men de hade endast microalternativet. VI SOM HAR EN RESPEKTIVE SOM ÄR ALLDELES FÖR SJÄLVISK OCH GAMMELDAGS FÖR ATT SKAFFA EN MICRO DÅ?!? Och är pekish between snacks?

Men det låg lite sanning i lögnen. Jag fattar fan inte hur alla andra gör för att klara av vardagen. Paket samlas på hög för att jag inte har en chans att hämta dem innan utlämningsställena stänger. Jag vill ta körkort men hur, HUR ska en hinna? Smyga ner i garaget strax innan midnatt? Försöker träffa Honken men det slutar alltid med att jag jobbar till 23.30 de dagar vi har bestämt. Dags att skaffa barn? HAHAHA ÄR DU HELT JÄVLA GALEN?! Var det även du som påstod att jag hade en mycket aktiv aktivitetsnivå? Jag hade haft en halvtimme att avvara varje dag, och då sagt ”Stör inte, mamma måste se hur det går i den här serien där Birgitte hela tiden prioriterar bort sin familj och sina vänner”. I  helgen drar hundkurserna igång på riktigt, och nästa helg inleds tävlingssäsongen, så det här är egentligen min semester och det känns redan som att jag är nere på knäna.

Allvarligt, hur gör ni? Eller är det bara såhär det ska vara i 40 år nu? Det suger.