Om jag skulle bli mördad imorgon och någon barsk polis beordrar sin kollega att ”kolla hennes senaste kontoöverföringar!”, så skulle de nog komma fram till att jag var en ganska så spännande och oberäknelig (och ekonomiskt oansvarig) figur.

Sedan jag fick lön i fredags har jag köpt:

– 1 st tysk massagedyna från Tyskland. Lösningen på  ryggproblem skapade av att en sitter ner för mycket? Att sitta bekvämare  så att en blir benägen att sitta mycket, mycket mer i fortsättningen!

– 1 st Mr. Smith goes to Washington-affisch av Olly Moss. Det-var-något-av-ett-impulsköp-och-jag-visste-inte-att-dollarn-var-uppe-i-ÅTTA-KOMMA-FEM-och-jag-vet-inte-men-är-det-ånger-jag-känner-i-mitt-bröst. Och-säljaren-kan-ha-blåst-mig.

– 1 st hundbädd, OTACKSAMMA BYRACKA!!!

– 1 st Mario Kart 64 till kontoret. Har förbättrat min livskvalitet med 100 000 000 000 002%. Jag fnös åt det när det hände, men det är nog sant det min syster fräste under en hätsk omgång plump förra sommaren – ”Har du verkligen INGEN annan glädje i ditt liv än skadeglädjen?!”

– 1 st t-shirt som jag har döpt till ”om det här inte är vägen tillbaka till societetens fincirklar, så vet jag inte vad som är det!!!”

– 1 st solros som jag har döpt till Phillip Strange.

”Ett fascinerande litet fetto” skulle poliserna säga. ”Varför skulle någon vilja mörda henne?”

”Hon var fan rätt jävla odräglig i Mario Kart alltså*.”