”Nämen!!! Vad ÄR detta?! Upp och hoppa, din oformliga lilla blobb!”

”Mister Bruce! Det är väl självförklarande, skulle jag tro!”

”??”

”Kvicksilverförgiftning.”

”Kvicksi-?! Pffs.”

”Jag har ätit tonfisk fem gånger om dagen sen jag kom hit! Så fort jag har en ledig stund över pinnar jag iväg till Tesco och köper meal deals.”

”Vad är symtomen? Uppblåst mage, håravfall och lättja?”

”Skygghet. Alla tycker att jag är konstig.”

”Vaaarförrr har du en neon-orange Borta med vinden-tröja på dig om det är så viktigt att folk inte ska uppfatta dig som konstig?”

”Why do dogs lick their balls?”

”Och så shortsen på det… Good God, Karlsson!”

”Vi bor hemma hos en kille och hans kompis i Manchester just nu. Min kvot för outhärdligt pinsamma tystnader är fylld till 2024. Går ingenstans utan en lampskärm längre, utifall att jag hör någon komma ut i köket när jag varit omdömeslös nog att lämna rummet ett ögonblick för att stilla min tonfisk/x och den enda flyktvägen är blockerad.  Till dess att planet lyfter imorgon får jag se till att hålla låg profil och slå läger i the comfort zone.”

”Annas färgsprakande personlighet. Öppettider: 12.30 – 16.30. Påminn mig igen, vad gjorde du mellan 07.05 och 12.30 idag? Och sedan igen, mellan 16.30 – 01.30?”

”…”

”Det här är en blogg. Det betyder att de inte kan se att din lilla prinskorvsarm hjälplöst gestikulerar ner mot sängen.”

”Asch. Men bortsett från att jag ligger och ruttnar från insidan just nu och har varit The Amazing Besserwisser Woman på alla hundforum hela dagen (idag också), så har semestern part deux inte varit så pjåkig…

Jag har t ex läst Mörka platser av Gillian Flynn om en brutal slakt av en småbarnsfamilj i amerikanska södern,  och den var blytung. Det  är nog därför jag har varit helt däckad idag, så många intry-”

”Håll dig till sanningen, Ms Blobb!”

”Vi har spelat fotboll två gånger (men båda gångerna stegade Snorre därifrån, vit i ansiktet och med munnen i ett sammanbitet streck, efter att en generisk britt – dvs en snaggad ung man i grå mjukisdress och sneakers – frågat vad klockan var. ”Men Snorre. Va-” ”Tyst, och kom! Fort!” ”Men han-” ”INNAN VI BLIR KNIVMÖRDADE!!!”)

United vann premiären mot Spurs.

Just! Två ljusglimtar in the social vantablackness: killen som ÄLSKADE QI, Stephen Fry och Oscar Wilde. Och killen i Tesco-kassan (mest för att jag har spenderat 90% av min vakna tid där, typ Stockholmssyndromet)

Och!! Jag ska äntligen få se hur Fargo slutar, hittade hela säsongen för fyra pund!

Har köpt fyra par byxor. Två par i en storlek för liten, så att jag måste gå in på toaletten varje gång jag ska ta på mig dem och trycka och andas in och pusta så att någon orolig själ känner sig nödgad att finkänsligt fråga ”Eh, hur går det därinne?”. Sju-åtta minuter senare kommer jag utstapplandes med väsande andning, högröd i ansiktet, med glansig överläpp, och minst tre sprängda blodkärl i ögonen (medan magen ser ut som en bulldeg under elvispbehandling), och mäktar med ett gällt läte och en nervös, flackande blick. Det tredje paret finns det ingenting att säga om, men det fjärde fick minsann Snorres tunga att dansa:  ”Jag FÖRBJUDER dig att någonsin bära de där byxorna! Hör du det! Jag vill inte de dig i stan med dem på, någonsin! Du ser ut som en clown! Det där är pyjamasbyxor!” De är ganska läckra vill jag lova!

Vi testade Breakout Manchester, där vi blev inlåsta i ett rum och hade en timme på oss att bryta oss ut genom att lösa små gåtor. Förnedringen var total. Tips! Om någon som glatt visslandes spatserat omkring med hela tröjan dränkt i hundspya säger något om förnedring, then you better listen!!”

”Varför går du sådär förresten?”

”Hur?”

”Som en berusad John Wayne?”

”FÖR ATT MINA LÅR HAR GNIDITS MOT VARANDRA I 100 000+ STEG DE SENASTE DAGARNA OCH SKAVSÅREN ÄR SOM TVÅ DJUPA MACHETEHUGG RÄTT IN I KÖTTET.”

”Om ovärdighet varit en religion hade du varit dess tempel.”