Vilket slöseri. Vi fick syn på Phill Jupitus  på någon bakgata i Lund, och förföljde honom genom halva stan i förhoppning om att han skulle gå in i en affär så att vi kunde springa fram och ropa: ”GOOD SIR! You’re a barleycorn too far for this shop, I’ll wager!”

Det blev inte så, för världen är inte rättvis. Och hela livet är en enda lång svit av bortkastade chanser och förlorade möjligheter,  och sen dör man.