Fuck you, space

Welcome to Disappointmentville. Population: me. Har sett filmen nu, och tvingas tyvärr meddela att betyget sänks från fyra höga hårfästen till två.

Field of dreams tilldelas ett hårfäste för de fyndiga referenserna till Citizen Kane och Harvey (men Kevin Costner checkade ut sig själv ur familjebibeln en gång för alla, när han tre minuter in i filmen stängde av teven mitt under självaste peaken av James Stewarts karriär)

Timothy Busfield tilldelas det andra hårfästet för sin tjocka, gyllenröda man och sitt vikingfrodiga skägg. Jag säger er att jag var ett enda Danny Concanon-leende ifrån att gå in i förlossningsläge hemma i tv-soffan. Synd bara att det följande är en fullständig, unabridged transkription av hans medverkan i filmen:

“Du måste sälja fältet!”
“Sälj det jävla fältet!”
“Du har inget annat val än att sälja fältet!”
*råkar nästan döda en sjuårig flicka*
“Vad du än gör, sälj inte fältet!!!”

George and Martha, sad, sad, sad.

Dagens Archer var däremot HELT JÄVLA BRILJANT, jag tänker throw caution to the wind och konstatera att det verkligen är den roligaste och smartaste serien just nu. Och när Bryan Cranston från Breaking Bad äntligen säger “Danger zone” så vet man att man har dött och kommit till tv-himlen.

“You’re screwing him, aren’t you?”
“Whaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaa…yes.”

20120318-022441.jpg

Toby Ziegler is my Mr Darcy

That’s it! I’ve officially crossed the border into crazy town, never to return. Ni vet i A beautiful mind, när man tror att Russell Crowe faktiskt har besegrat sina onda andar? Men hans fru – som brottas med såväl ett vattenskadat organ mitt i nyllet som den kvinnliga oförmågan att låta saker och ting bero – kan inte tygla sin törst efter drama utan ska tvunget smyga iväg ut till stugan i skogen, där hon mycket riktigt möter Twilight-Russell? Så var det för mig att komma hem till Helsingborg igår natt, och upptäcka att jag beställt hem en film med Kevin Costner. Som handlar om ett baseball-team. Som är osynligt. Vem är jag?

(Jag ger den på förhand fyra höga, sandblonda hårfästen)

Let Karlsson Be Karlsson!

En inledningsvis rörande men-vid-närmare-eftertanke-milt-förolämpande oro har vuxit fram bland min omgivning den senaste tiden. Med anledning av mitt tv-serietittande. SOM ÄR HELT JÄVLA FENOMENALT JUST NU, I might add!!! Tänker inte ställa mig upp med gylfen på vid gavel, tandköttet tapetserat med blöta ostkrokar och omaka strumpor på fötterna, och ropa “Me? Oh, so I’m the one with the problem? Look at yourselves!!!” nu, men… allvarligt talat. Jag mår som en prins, efter elva Vita huset-avsnitt i helgen! Okej, okej, bortsett från att jag – på fullaste allvar – inte kunde somna igår pga magsår pga oro över att C.J och Danny inte alls kommer att hit the sack trots tydliga indikationer om motsatsen, så…

… som en prins!

Okay

Har ju för en gångs skull snappat upp en god vana på sistone, dvs att kliva upp en timme tidigare varje morgon* och promenera till jobbet istället för att ta tunnelbanan. Jag ska säga er att det är en rätt fantastisk känsla, det här med att inleda dagen med att förbränna 550 kalorier. Man kliver över tröskeln till kontoret, och tänker: “idag motionerade jag. ALLT är möjligt!”. Man öppnar kylskåpet och tänker: “Nu kan jag äta chokladpudding till frukost, och jag kommer ändå ha 400 kalorier till godo”. Tio minuter senare öppnar man kylskåpet igen och tänker “Jag kan äta en chokladpudding till, en macka, lite juice och en kopp blåbärssoppa, och kommer Fortfarande ha några promenadkalorier kvar!”

*har tyvärr drastiskt sjunkit till “tio minuter tidigare” den här veckan.

När man har ätit upp sin fjärde chokladpudding innan lunch säger hjärnan fortfarande “Jag kunde inte hjälpa att lägga märke till att Oskar har lämnat en öppen Tutti-frutti-påse på sitt skrivbord… Det är en möjlighet jag vill att du kollar lite närmare på sen. Oroa dig inte. Du har ännu några kalorier kvar att ta av!”, but your heart isn’t in it anymore.

I ALLA FALL.

Så! Nu blev allt mycket behagligare! 🙂

“I’m a very good looking guy. I mention that ’cause it’s something people often miss when first meeting me.” SWOON pust stånk stön etc etc etc