42

lizzbad_1

lizzbad4 lizzbad

lizzbad2

lizzbad5

Rut, 4 månader. Tyvärr finns det tydligen en gräns för hur många bilder man kan ta på en främmande hund medan det springer omkring nakna barn överallt, innan det börjar verka misstänksamt.

lizzbad3

lizzbad1

PS. Vill någon köpa bilder på nakna barn?

Maila till: anna@intepedofiliroteln.se

En ordentlig introduktion

TITLE: Mitt liv

TAGLINE: Såhär skulle det ju inte bli

VERSION: 1.3

BY: Vän av ordning och konsekvens

SCENE #1214. VÅR LÄGENHET/DAG

Jag är mitt uppe i min nya roll som hemmafru (ungefär lika vansinnigt, hårresande felcastad som när Timothy Dalton spelade Rhett Butler/Mr Rochester/James Bond/allt utom Simon Skinner) med Lizzie sovandes intill mig, när telefonen plötsligt ringer. 10-15 minuter in i samtalet bestämmer jag mig för att kolla till henne.

Kommer ut i hallen, sicksackar mig smidigt förbi en kissfläck och fyra bajskluttar, och svänger in i köket. Där sitter hunden förnöjt inne i diskmaskinen och slickar på besticken.

Andra favoritaktiviteter inkluderar:

– vara på vardagsrumsbordet

– jaga män på inlines

– sätta skräck i kvarterets katter

– bajsa inne direkt efter långa promenader

– strimla toalettpapper!!!

– äta sten och träflisor

– SKOR!!!

– väcka Anton i tidig gryning med flämtande bajs-andedräkt och pussar i ansiktet

– obemärkt gräva i Antons väska när han spelar tv-spel, och på nåt vis komma över hans bussbiljetter. Lämna den förbrukade biljetten orörd, strimla hembiljetten till hundratusen små pappersflisor.

– vara världens bästa och goaste lilla valp.

 

Charlievalpens vrede!

Fenomenet “Alfahannens kärlek” stiftades när en främmande kvinna med uppspärrade ögon och vita knogar stapplade ut ur de tjocka ammoniakdimmorna som en nära vän lämnat på en pubtoalett i Stockholm för något år sedan, “Betahonans viskning” uppkom när jag tog av mig skorna i tältet efter en veckas 30-gradigt Springsteenköande i samma strumpor, och idag välkomnar jag “Charlievalpens vrede” till familjen! For the record: valptiden är underbar 99,9% av tiden. Den här morgonen fick representera de övriga 0,1%.

Blev som vanligt väckt i gryningen av en bajsodör som fläktade i ansiktet så att håret flög omkring i oordnade testar, och ett överlyckligt hundhuvud stack upp ovanför madrassen och flämtade exalterat. Satte mig upp, gäspade, svängde runt benen till sängens långsida, och ställde ner högerfoten i en saftig korv. Som hon lagt i sin hundkorg. Intill bajskorven som hon först ätit och sedan spytt upp igen.

Sedan jag legat på soffan och gråtit av sömnbrist och modlöshet en stund, så försökte jag bygga en mur av två Ikeapåsar, ett täcke och fyra soffkuddar, så att hon inte skulle smita iväg in i ett annat rum för att uträtta sina behov… but my authority was not recognized in fort Kickass!

Lizzeptionized!

“Så er der lidt nye billeder; men jeg som troede at det ville gøre det nemmere, når de kom ud på grusvejen, hvor de ikke havde været før, tog så grueligt fejl.)

Det gik fint med de andre; men Lizzie hun sprang som en gazelle, fra første billede, godt der er et program til bevægelses billeder på mit kamera, elers havde der ikke blevet nogen af Lizzie.)”